2016 års bästa filmer – enligt russin.nu

Så har vi gjort det igen. Redaktionen för russin (där vi regelbundet recenserat nyare och äldre filmer sedan våren 2000) har röstat fram de bästa. Filmerna från 2016, alltså. Utgångspunkten är att de ska haft svensk premiär under det aktuella året. Det betyder inte sällan att vi får med ett och annat av de  prestigefyllda projekt som plockade hem Oscarstatyetter förra vintern. Och, ser man på, så blev det i år också. Hört talas om (eller sett) filmer som ”The Revenant”, ”Room” eller ”Spotlight”? Alla tre förekommer på våra individuella listor. Men vilken av dem hamnade överst i sammanställningen? Facit finns på russin. Ja, jag vet. Clickbait, kan det kanske kallas. Men jag kan ju inte gärna avslöja hela sanningen här? Flera av de nominerade filmerna finns för övrigt recenserade på sajten sedan tidigare. Exempelvis ”Spotlight”, som skickligt skildrar ett gäng reportrars jakt på sanningen om sexuella övergrepp inom katolska kyrkan i Boston, baserat på verkliga händelser för ett antal år sedan.

 

Källa: ”De bästa filmerna under 2016”, sammanställt av Johan Hultgren /russin 2016-12-31

Välkommen till västvärlden – var den nu finns…

westworld2016-james-evan-hboNågonstans ligger den, men exakt var? Ett resursstarkt företagskluster har sponsrat spektaklet och ett synnerligen excentriskt geni med potentiellt psykotiska personlighetsdrag har satt sin prägel på innehållet. ”Westworld” var en av det här allmänt kognitiv dissonans-framkallande årets emotsedda TV-följetonger, om inte annat av mig… Hur blev det? Nu har vi på russin publicerat inte mindre än två recensioner av resultatet, med två aningen särskiljande slutsatser. Men vänta ett tag, jag kanske borde säga något mer om premissen. I korta drag: handlingen tilldrar sig i en nöjespark dit förmodat finansiellt välförsedda gäster kommer för att roa sig i en artificiellt anlagd vilda västern-miljö som inkluderar flera mycket människoliknande varelser, framställda i ett avancerat laboratorium i anslutning till parken. Allt är strikt kontrollerat och inget kan gå snett, oavsett hur många vapen det än viftas med och hur många olika scenarier som teoretiskt kan utspelas under ett vanligt dagsverke. Fast det är klart att inte allt är under kontroll. Det är för övrigt inte glasklart vem som egentligen har den yttersta makten att bestämma som kan och får hända. I rollerna syns bland andra Thandie Newton, Evan Rachel Wood, Jeffrey Wright och Anthony Hopkins. Serien produceras av amerikanska HBO och sändes i Sverige via HBO Nordic, där alla avsnitt ur den första, nu avslutade, säsongen finns tillgängliga för prenumeranterna. Eller abonnenter, eller vilken terminologi som egentligen gäller numera.

Våra sägenomstörtande recensioner finns alltså på russin.nu. Mer basfakta finns på Internet Movie Database

Bild: James Marsden och Evan Rachel Wood samspråkar på prärien i ”Westworld”. Credit: hbonordic.com.

Planeten Jorden – inte längre så självständig som vi tror?

För 20 år sedan blev ”Independence Day” en filmsuccé i rekordformat, med fyllda biosalonger världen över. I somras släpptes en senkommen uppföljare och resultatet blev väl… Sådär. Nu är den aktuell på DVD och BluRay och förra veckan såg jag den själv. Mer kött på benen om själva filmen finns i min recension på filmsajten russin. Men som ni kanske märkt har det hänt en del annat i världen dessa skälvande sista veckor. Några kompletterande funderingar tillkom liksom av bara farten denna omskakande novembermånad som tillfört vår verklighet mer surrealism än man riktigt mår bra av.

Den amerikanska presidenten i ”Independence Day: Återkomsten” är en kvinna, något som inte är så revolutionerande på film och som många av oss trodde var på väg att inträffa i verklighetens aktuella amerikanska val. Så blev det alltså inte. Vilket leder vidare till en del andra oblida associationer, kanske mer intrikata än vad filmen förtjänar. Jag menar, ponera följande scenario: De. Är. Redan. Här. Sakta men säkert har de tillskansat sig strategiska positioner för att skaffa sig ett reellt inflytande och kunna konspirera för totalt maktövertagande. Visst borde vi ha sett detta tidigare? Den där lille tomten i Nordkorea. Den paranoide och lättstötte narcissisten i Moskva med sin syskonsjäl i Turkiet (jo, de ger intryck av att bråka ibland, men det måste vara en listigt anlagd rökridå). Förmodligen den numera avpolletterade men förut förvånansvärt framgångsrike mediemagnaten och tidigare landsförföraren nere i gamla Rom. Fler kandidater kan definitivt tänkas ingå i klubben – och så nu. Mannen med den malplacerade morotsfärgade manen, på väg mot Washington. Sammantaget, den ultimata bekräftelsen på summan av alla science fiction-scenarier. De försöker egentligen inte ens förställa sig eller dölja sig bakom några masker längre. Vi är numera helt utlämnade åt deras godtycke. Och de har inte ens behövt sätta in de där gigantiska moderskeppen för att visa vem som bestämmer.

Så, utöver alla övriga brister presenterar väl ”Independence Day: Återkomsten” trots allt en lite överdrivet optimistisk syn på vår förmåga att genomskåda och göra aktivt motstånd mot det fientliga företagsövertagandet från yttre rymden. Kanske den illustra arten homo sapiens väljer att försvinna tyst och diskret in i natten i alla fall…

Spännande om sanningsläckande i ”Snowden”

Premiären har dragit ut på tiden. Men ämnet fortsätter vara aktuellt. Och nyligen släpptes till slut ”Snowden” ut i full frihet. Filmen, alltså. Huvudpersonen i den, övervakningssamhällesavslöjaren Edward Snowden, fortsätter vara fast i Ryssland. Eller vilken hans exakta status egentligen är. Visselblåsaren vistas i alla fall där och har svårt att ta sig någon annanstans på grund av indraget pass och andra små pikanta juridiska detaljer. En del av detta tillstånd kommenteras i filmen, som följer honom från rekryt i amerikanska militären över den snabba karriären inom underrättelseorganen CIA och NSA, de upptäckter han gör längs vägen och vad dessa leder fram till för hans del. Oliver Stone har regisserat – och om hans filmer brukar det finnas delade meningar. Själv gillar jag dem oftast, så även den här. Min recension finns på russin.nu, där även en del av Stones tidigare verk recenserats, exempelvis ”Salvador”, ”JFK” och ”Savages”.

Systrarna Bennet som zombieslaktare – nu på hembio

Nästan på dagen fyra år sedan. Då recenserade jag boken ”Stolthet och fördom och zombier” här. Amerikanske (jo, faktiskt!) författaren Seth Grahame-Smith hade gett sig på att kombinera Jane Austens romansklassiker ”Stolthet och fördom” med – ja, zombier. Den var ganska rolig, tyckte jag. Och kanske stoff till en film? Jag spekulerade en smula om den möjligheten och tidigare i år kom filmversionen. Nu finns den på ute på BluRay och DVD och jag tog chansen att se den. Samt skriva några raderrussin. Resultatet har inte riktigt samma rikliga rolighetsfaktor som boken, men den är sevärd om så inte annat än för att kunna jämföra bok och film. Eller för att förlusta sig med några av de mer brutala baltillställningar som filmhistorien bjuder.

 

Ännu en massiv målgång i ”Game of Thrones”

Varför nöja sig med en recension av samma populärkulturella fenomen när man kan släppa två på en gång? Ja, nu talar vi om den där serien igen. Den, vars sedvanligt spektakulära säsongsavslutning tilldrog sig i början av denna vecka. Nu var det sjätte varvet av – just det – ”Game of Thrones” – som gick i mål. En räcka med tio avsnitt som tidigare föregåtts av fem andra lika långa säsonger. Av en händelse finns även dessa recenserade av oss på russin. Hur bra var den senaste vändan då? Läs och begrunda. Innan vintern kommer…

Årets filmer enligt Russin

Så var det avklarat också. Den lilla men inte alltid eniga redaktionen på russin har utsett årets filmer. Eller förra årets, ska det naturligtvis vara. Själv hade jag placerat George Millers överväldigande ökenrally ”Mad Max: Fury Road” som nummer ett, följd av thrillern ”Ex Machina” och Oscarvinnaren ”Birdman”. Helhetsbedömningen från redaktionen blev dock en aning annorlunda, med två tecknade filmer bland de tre bästa och Pixar-produktionen ”Insidan ut” i topp. För mer detaljer, gå till russin.nu.

Vita vandrare – varning om världens undergång?

Så var den slut. Femte säsongen av fantasyeposet ”Game of Thrones”, som fortsätter engagera, frustrera, beröra och uppröra miljontals tittare världen över. Nu finns min egen recension ute på russin.nu. I korta drag: inte lika urstark som de närmast föregående säsongerna, men framförallt de tre sista avsnitten var skrämmande intensiva. På ett ibland närmast ohälsosamt sätt.

Förresten har ni väl hört teorin om att ”The White Walkers” – de vita vandrarna som zombieaktigt zamlar ihop sig för att till synes utplåna befolkningen i Westeros, egentligen symboliserar klimatuppvärmningen? Inte så långsökt som det kan verka…

Och som extra bonus, en parodi ni kan ha sett förr: en trailer för ”Game of Thrones” i 1980-talstappning, med softad lins, idel småleenden och tillhörande soundtrack med rätt balanserad dos av syntetsmet – sådant vi älskade på den tiden, om ni var med då och kommer ihåg…

En ökenfilm utöver det vanliga – Mad Max tillbaka efter 30 år

”Efter 30 år återvänder Dr George Miliotis, mer känd som George Miller (och ja, han var läkare en gång i tiden) till brottsplatsen. Det postapokalyptiska ödelandskap där hans filmmakarkarriär mer eller mindre föddes, växte upp och mognade. Utan Mel Gibson den här gången, men med Charlize Theron och Tom Hardy i förarsätet, där de turas om att handha de viktigaste uppgifterna i den uppkomna situationen. Skjuta eller köra. Köra eller skjuta. Båda sysslorna får hög prioritet.”

Just nu går den för varma hus på biograferna, eller hur det brukar heta. ”Mad Max”-konceptet har efter en lång pilgrimsfärd genom produktionssystemet blivit inte bara färdig, utan även riktigt bra. Och sedd av ganska många, säger jag utan att kolla statistiken. Förra veckan hade jag själv tillfälle att se ”Mad Max: Fury Road” och blev aningen uppslukad. Handlingen i sig är inte överdrivet komplicerad, men filmen har atmosfär, action och ambitioner att säga något mer om människans tillstånd mellan raderna. Eller snarast mellan biljakterna. Se den gärna innan apokalypsen, så ni vet vad som väntar efteråt…

Min recension finns på russin.nu.

Försök till förutsägelser om filmpriser i natt…

Borde jag försöka lista ut vilka som kommer att belönas med Oscar™-statyetter i natt, med tanke på hur få av de verkligt viktiga filmerna i kväll som jag sett själv ännu? Nej. Tänker jag, mot alla former av bättre vetande, göra det ändå? Ja. Här är förutsägelserna, som jag troligen inte kommer att vilja kännas vid imorgon, inklusive enstaka försök till argument som främst bygger på rykten och andras bättre vetande… (Fortsättning följer på russin.nu)