Game for a Laugh? Kulturhöjdpunkter 2015…

Tydligen var det en gång i tiden ett populärt underhållningsprogram i brittisk TV, under några år på 1980-talet. ”Game for a Laugh”, alltså. Jag tror mig aldrig ha haft anledning att se det. Men i samma veva gjorde det likaledes brittiska satirprogrammet ”Inte aktuellt” (även känt som ”Not the Nine o’clock News”) en hysterisk sketch på temat vanliga medborgare som luras att ta del i practical jokes på TV, med drastiska följder.

Drastiska är också förvecklingarna regelbundet i ”Game of Thrones”, ett fenomen som få andra i dagens TV-landskap. Humorn är kanske inte den allra mest framträdande egenskapen i HBOs flaggskepp, men en av de mest inspirerande biverkningarna av dess framgång är de pastischer, parodier, sketcher – et al – som frodats i dess kölvatten. Som de här två inslagen, båda kvalificerande sig på min personliga lista över 2015 års kulturella höjdpunkter. Dels får skådespelaren Kit Harington i rollen som den allvarstyngde murvaktaren och oäktingen Jon Snow chansen att liva upp (eller ner) en middagsbjudning i regi av talkshowvärden Seth Meyers.

Och Harington har även en ledande roll i det tyvärr ännu inte förverkligade projektet ”Game of Thrones” som musikal, med kompositioner av Coldplay. 2015 har varit ett år av allsköns elände på många håll i världen. Men det har funnits ljuspunkter på kulturhimlen – och här är två av dem.

Relaterat: Vilka var de bästa TV-serierna under året som gick? Många har känt sig manade att uttala sig i frågan. Själv jobbar jag på det. Och just ”GoT” lär vara en av de tio högst upp, när jag väl är klar. Fortsättning följer… 

Populära tronpretendenter tar det kallt i ny sketch

Ja, ni har säkert redan sett den. Under en ovanligt ogästvänlig majmånad behövs det saker som lyser upp tillvaron. Som sketchen (eller sketcherna) där ett av vår tids mer publikdragande band bestämmer sig för att inta inte bara den här världen, utan även Westeros. Coldplay ger sig på att göra musikal av ”Game of Thrones”. Vad kan gå fel? Initiativet hörde samman med välgörenhetskampanj i USA kallad Red Nose Day. Och i den tolv minuter långa kompletta (?) versionen av sketchen kallas delar av skådespelarensemblen från den just nu högaktuella serien in i en studio för att dra sitt strå till stacken.

Nåja, det tar sin tid att få dem med på noterna – bokstavligen. Avgörande blir ‘några samtal från Jon Snow och löften om gratis mat’, som inlånade speakerrösten Liam Neeson uttrycker det. Sedan får vi tillfälle att höra livsbejakande refränger som ”Red Wedding – lots of stabbing and a bit of beheading” i klämkäck varietévariant. Liksom drottning Daenerys av Mereen (det vill säga Emilia Clarke) i ”Rastafarien Targaryen” (en reggaehistoria, givetvis) och Jaime Lannister (Nikolaj Coster-Waldau) berätta om framlidne kung Joffrey (”I was his uncle, I was also his dad”) i den bitterljuva balladen ”Closer to Home”. För att inte tala om Peter Dinklage, även känd som Tyrion Lannister, som stolt deklarerar sig vara ”Still Going Strong” (till skillnad från en del andra avpolletterade rollfigurer) i svulstig soultappning. Med mera. Som sagt, det finns en längre version på YouTube där hela den sorglustiga storyn om den genialt uttänkta musikalen skildras, samt ett par kompletterande klipp där vi får lite mer av några utvalda nummer, men inte så mycket mer. Jag är inte säker på hur många av de här låtarna som finns färdigkomponerade och i så fall inspelade i sin helhet (om någon av dem). Tyvärr…

Serien i sig är nu inne på sin femte säsong, och om den här vändan hittills väckt blandade reaktioner från publik och offentliga tyckare (som det finns ganska många av) så bör ändå det senaste avsnittet ”Hardhome”, som fanns tillgängligt från HBO i Sverige igår, ha imponerat på de flesta. Snö. Vildingar. Vita vandrare (alltså den här världens variant av zombier). Slagsmål. Rent utmattande intensivt, hävdar jag själv. Återstår att se, eller snarare, höra vad den i sammanhanget hett engagerade podcastduon David & Joanna i ”A Cast of Kings” har att säga om saken…

För övrigt har Paste Magazine nyligen rankat HBO:s bästa serier under kanalens hela historia och placerade ”Game of Thrones” på fjärde plats. Konkurrensen där är hård, vilket man kan påminnas om genom att studera vilka som hamnade strax efter, och inte minst, strax över ”GoT” på listan. Några geografiska ledtrådar: Louisiana, New Jersey, Baltimore…

I stort sett orelaterat: Nu tar vi en tyst minut av kontemplation och andligt moraliskt stöd åt Åtvidabergs FF, eller hur? Det går helt enkelt inte bra just nu. Jag sade ju att det var en kall vår, eller försommar, eller vad det här klimatet vi har egentligen ska föreställa.

 

Påsken – bibeldramernas högtid på TV. Ibland även på bio.

800px-Última_Cena_-_Juan_de_Juanes

Det är påsk igen. Och i TV-tablåerna för närvarande visas fler filmer och miniserier med bibliska teman än brukligt. Långfredagseftermiddagen gav exempelvis tillfälle att stifta (eller återstifta) bekantskapen med musikalen ”Jesus Christ Superstar” i filmversionen från 1973. Själv har jag har sett den någon gång tidigare och tyckte då som nu att den har ett imponerande driv och emotionell genomslagskraft mitt i hippie-estetiken och de anakronistiska attiraljerna (stridsvagnar, till exempel). Musiken i sig är inpräntad i mitt inre sedan lång tid tillbaka. Originalinspelningen av radarparet Lloyd-Webber/Rices genombrottsopus med Ian Gillan som Jesus är en av 1970-talets av kulturella hörnpelare. Jodå.

Nu i samma veva är det  princip exakt tio år sedan ”Passion of the Christ”, det kontroversiella men i mitt tycke kraftfulla och absolut sevärda passionsdramat i regi av Mel Gibson med Jim Caviezel i huvudrollen, hade världspremiär. Jag recenserade den då och den texten kan hittas på russin.nu. Miniserien ”The Bible” var ojämn men inte helt utan kvaliteter, noterade jag när den visades i SVT för ett år sedan. Nu är reprisen här. Mina tidigare ofullständiga kommentarer om den finns även de på russin. En riktig recension av hela serien borde jag ordna till någon dag, men det har inte blivit av – än.

800px-Book_of_Genesis_Chapter_7-2_(Bible_Illustrations_by_Sweet_Media)Däremot har jag orkat med en personlig värdering av det bioaktuella dramat ”Noah” regisserat av Darren Aronofsky. En film det skrivits flitigt om redan innan den var klar. Och en hel del efter premiären också. Här är ett axplock med några av de mer läsvärda rösterna i nätkören: Regissören och manusförfattaren Ari Handel intervjuade av de uttalat kristna webplatserna Christianity Today, Crosswalk och Sojourners, samt recensioner på RogerEbert.com (arvtagarna till den avlidne, stilbildande filmkritikern Ebert), Sojourners och The Daily Beast.

Och ikväll har SVT även slängt in den (än mer) kontroversiella ”Kristi sista frestelse” som den katolskt fostrade Martin Scorsese gjorde för ett drygt kvartssekel sedan. Jag har sett den, men det var några år sedan sist. Och musiken av Peter Gabriel har nog haft mer långvarig inverkan på mig än själva filmen. Men OK, den har kvaliteter och är värd att skaffa sig en egen uppfattning om. Särskilt om du inte sett den alls tidigare.

Illustrationer: ”Última cena” (Joan de Joanes [Public domain], via Wikimedia Commons), Book of Genesis Chapter 7-2 (Distant Shores Media/Sweet Publishing [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)%5D, via Wikimedia Commons)