Vad säger ”Westworld” om verkligheten?

Ja, hur hamnade vi här egentligen? Och vem slog på den skräckkabinettsröda spotlighten? Simon Quarterman och Thandie Newton gör två av rollerna i den välbefolkade följetongen ”Westworld”. Credit: hbonordic.com.

Vem är du egentligen och hur mycket styr du din egen livsberättelse? Det är en av många frågor som direkt eller indirekt ställs i den fascinerande, inte sällan förvirrande och stundtals rent sinnesvidgande science fiction-serien ”Westworld”, vars andra säsong för en tid sedan gick i mål på HBO Nordic. Nu har jag efter viss möda rafsat ihop ett slags recension, om inte annat för att sammanfatta intrycken av en story som efter två säsonger inte precis blivit enklare att sammanfatta och analysera. Men sevärd är den. Om ni frågar mig. Andra åsikter existerar bevisligen. På russin.nu finns nu i alla händelser recensioner uppe av den andra säsongen, liksom sedan tidigare den första i samma serie. Som troligen är tänkt att fortsätta, men som det verkar först någon gång anno 2020. Typ. Tills vidare… Finns redan mycket att begrunda, inte minst på ett existentiellt plan.

Mer basfakta om ”Westworld” kan (som så ofta i TV-sammanhang) inhämtas på Internet Movie Database. Även känd som, kort och gott, IMDb.

Annonser

Några nedslag i TV-landskapet just nu. Bara för att.

TV-serier. De är många. Vid sidan av allt annat som ska hinnas med i livet, försöker jag recensera en del av dem med mer eller mindre jämna mellanrum. Eller åtminstone riva av några rader i bloggformat, i regel på russin.nu. Senaste tiden har tyvärr inte varit den mest produktiva perioden i det avseendet, men dock: Thrillerserien ”The Alienist” (Netflix) finns nu recenserad, medan kolonialdramat ”The Last Post” (nyligen visad på SVT) fick en utvärdering i bloggform. Dessutom några puffar för den andra säsongen av mexikanska politiska mordmysteriet ”Oregerlig” (Netflix) och pilotavsnittet av motorcykelmarodörföljetongen ”Mayans MC”HBO. Nu är det bara frågan när jag lyckas krysta fram en för sammanhanget värdig och ändamålsenlig sammanfattning av mina synpunkter på andra vändan av ”Westworld” (HBO). Projektet pågår. För övrigt; vad ska man egentligen säga om Sacha Baron Cohens nya eskapader i ”Who Is America?” (också det på HBO) där han under förklädnad lockar fram en del osannolika reaktioner från politiker och andra inflytelserika individer? Något. Alltså, något borde finnas att säga. Återkommer om det när jag smält intrycken från de avsnitt jag hittills hunnit se och kan formulera fram en sammanhängande och begriplig analys…

Mamma Mia! Vill vi hit igen?

Nej, hundar börjar inte tala mat den här gången heller. För tio år sedan spräckte musikalfilmen ”Mamma Mia!” publikrekord på sina håll. Många provocerades att brista ut i allsång en masse. Ryktesvis. Nu har uppföljaren varit uppe på svenska biografer någon månad. Själv såg jag och min fru ”Mamma Mia! Here We Go Again” i en förutom oss fullständigt folktom biograf i södra Texas en sen kväll alldeles i slutet av vår mestadels mexikanskorienterade semester. Hur bra var den? Tja, om du gillade den första filmen, så… För mer uttömmande utvärdering, se min rannsakning på russin.nu där även föregångaren tidigare recenserats.

För Tom Cruise finns inga omöjliga uppdrag

Av alla filmfranchiser med bastant budget och världen i fara som utgångspunkt, så är ”Mission: Impossible”-konceptet fortfarande ett av de konstant mest pålitliga ur underhållningssynpunkt. Jo, så är det. Objektivt. Bara så att vi har den förutsättningen fastslagen direkt. Nu är den sjätte filmen i den över 20-åriga sviten ute och själv såg jag den med min fru och svägerska i norra Mexiko för en dryg vecka sedan. Det gjorde vi rätt i. Bäst hittills i serien? Vet inte, men det behöver den inte vara för att överträffa det mesta som pumpas ut av exempelvis Marvel, DC Comics… Etc. Mer uttömmande recension är tillgänglig på russin.nu. Där finns även mina recensioner av de flesta föregångarna med Tom Cruise & Co som katastrofförhindrare DeLuxe.

Påskfilmtips für de passionerade!

Christ Pantocrator mosaic in the dome above the Catholicon of the Church of the Holy Sepulchre. By Andrew Shiva / Wikipedia, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=48659808

Passion. Ett av de ord som förknippas med påsken, om än inte i riktigt samma betydelse som ordet oftast använts vardagligt. Filmer som på olika sätt skildrar den bibliska bakgrunden till påskfirande finns det en uppsjö av. Ett antal av dem har vi hunnit recensera på russin.nu genom åren. Som ”Jesus Christ Superstar”, den aningen kontroversiella musikalen från tidigt 1970-tal, vars filmversion plägar dyka upp i SVT under påskhelgen – så även i år. På söndag eftermiddag den förste april och förhoppningsvis inte bara utannonserad i tablån som ett aprilskämt. På tal om kontroverser pockar även Mel Gibsons opus ”The Passion of the Christ” på uppmärksamhet i sammanhanget, även om den sällan visas i någon svensk TV-kanal. Själv såg jag den på bio i Ecuador för vad som nu måste vara 14 år sedan och värderade filmen en smula högre än kritikergenomsnittet. Inte lika känd, men värd en bläng är ”Risen” som släpptes häromåret och följer Joseph Fiennes som en romersk officer på jakt efter sanningen om försvinnandet av den judiske uppviglaren Yeshuas korsfästa kropp. I fjol visade SVT miniserien ”Killing Jesus”, som knappast kan kallas obligatorisk i sammanhanget. Den vet inte riktigt vad den vill, kort sagt. Ett indirekt bibelrelaterat epos som ”Ben-Hur” kan också vara värt att påminna om. Jovisst, det finns två versioner, av vilka den äldre från 1959 brukar skattas högre än den senare från 2016. Och det finns orsaker till det…

Moses rescued from The Nile. Nicolas Poussin [Public domain], via Wikimedia Commons
För dig som dras åt det gammaltestamentliga i tider som dessa, sök upp exempelvis ”Exodus: Gods and Kings” i regi av Ridley Scott. Också det en film jag värderar högre än majoriteten i kritikerkåren. Eller ”Noah”, Darren Aronofskys kontroversiella (ja, där kom det ordet igen) version av berättelsen om den stora översvämningen och arken. En del skönhetsfel hindrar inte att även den väcker viss fascination.

Den Stora Apokalypsen på film – tips medan tid finns!

”The Last Judgement”. By Gustave Doré [Public domain], via Wikimedia Commons
En liten distraktion känd som Vinter-OS genomfördes nyligen på den koreanska halvön. Kortvarig med kanske välbehövlig respit från allsköns terrorbalans och tuppfäktning som annars pågår på vår illustra planet. Sedan tog de slut, de olympiska lekarna i skidbackar, ishallar och vindpinade vinterlandskap. Vilket bland annat betydde att de högsta eminenserna för Nordamerika och Nordkorea kunde återgå till sitt privata prestigeprojekt att planera för skottväxlingen som ska avsluta alla andra skottväxlingar. Och i förbifarten sätta punkt för det vi stundtals definierar som Projekt Civilisation i världsomspännande betydelse överhuvudtaget. Såvitt ingen lyckas övertyga dem om en alternativ plan, något som det ryktas om mellan varven. Samtal och sådant. Alltnog, i tider som dessa är det naturligtvis på sin plats  att närstudera hur slutet på allting, eller ett akut överhängande hot om total termination, kan ta sig ut. På film, exempelvis.

”La virgen del Apocalipsis” / ”The Virgin of the Apocalypse”. Miguel Cabrera [Public domain], via Wikimedia Commons
Veckan som  gått har vi gjort just detta på russin.nu. Synat en handfull filmer som behandlar en global katastrof av något slag och hur människor reagerar inför den. Det är kanske inte de mest kända i sitt slag som vi betat av nu, men filmer som australiska ”These Final Hours”, nyzealändska ”Den tysta jorden” eller spanska ”The Last Days” kan vara värda mer uppmärksamhet. Sedan tidigare huserar vi även ett övergripande tema med titeln ”Laglös värld efter katastrof”, där ytterligare ett antal recensioner av relaterade filmer av varierad kaliber och genretillhörighet samlats. Sett ”Waterworld”, ”Mad Max 2” eller ”Snowpiercer” nyligen? Hälsa gärna på i vårt lilla apokalypsbibliotek medan det – och vi alla – fortfarande existerar i fysisk form…

Årets bästa filmer enligt russin-redaktionen

Ännu ett år är till ända. Ett nytt har precis inletts. Och ännu en gång har redaktionen för russin satt samman sin aningen subjektiva lista över vilka filmer som var bäst, vilket vi gjort sedan anno 2000. Möjligen med något enstaka uppehåll, men annars är traditionen stark. Fem personer har tyckt till och levererat sin dom, utifrån vad vi hunnit se på bio, dvd, BluRay, flygplan eller olika strömningsalternativ. Resultatet är publicerat och finns på, just det, russin. Dels i form av vår omsorgsfullt ackumulerade och kombinerade rangordning, men även med insikter kring de individuella favoriterna.

Bland de beundrade bildstormarkreationerna finns ”Wonder Woman”, ”The Handmaiden”, ”Star Wars: The Last Jedi”, ”Blade Runner 2049” och ”La La Land”. Men vem fick flest röster? Facit finns alltså på den redan nämnda filmsajten vi drivit på ideell basis sedan millenniets första stapplande steg.  Där finns även recensioner av de flesta berörda filmerna.

Referens: ”De bästa filmerna under 2017” /russin.nu, 31 december 2017