Kort sagt: Nej, det gör de inte. Vad? Inte? Jo, det finns faktiskt folk som forskar om det här. Som Dianna Theodora Kenny, musik- och psykologiprofessor vid universitetet i Sydney, Australien. Hon har studerat 12 665 döda musikanter som avled mellan 1950 och 2014 och noterat den statistiska förekomsten av orsaker som mord, självmord och olyckor. Exempelvis. Tydligen är artister lite mer benägna än ‘vanliga’ människor att gå in i evigheten på lite mer dramatiska vägar.

Dessutom har professor Kenny skärskådat myten om ”Klubb 27”; alltså den mängd musiker som ska ha somnat in för gott vid 27 års ålder. Dit räknas bland andra Kurt Cobain, Jimi Hendrix och Amy Winehouse. Dock visar de tillgängliga siffrorna att fler i branschen dött vid 28 års ålder – de flesta av dessa var bara inte lika berömda och mytomspunna som 27-orna. Och den vanligaste dödsåldern är tydligen 56 år. Vilket, om jag tolkar informationen rätt ändå är lite tidigare än det borde vara, eller?

Och så var det frågan om genrer: vilken är farligast? Ja, störst risk att mördas har hip-hoparna, medan blues-, jazz- och countryartister verkar drabbas oftare av hjärtsjukdomar och cancer. Mest sannolika att råka ut för en allvarlig olycka (inklusive krascher och överdoser) är de kreatörer som verkar inom punk och metal. Uppenbarligen är självmord oproportionellt vanligt just i metalgenren också. Minst självmordsbenägna? Gospelgubbar- och gummor.

Ja, ämnet har en morbid anstrykning, medger Michael Hann, författaren till den artikel i engelska The Guardian från vilken jag tagit lejonparten av den här informationen. Och dem av oss som fascineras av det här fenomenet (som jag själv) bör naturligtvis idka en smula självrannsakan. Plötsligt drar jag mig till minnes hur jag och en kurskamrat på en bibellinje (just det) på en folkhögskola för nu mer än 20 år sedan ordnade frågesporten ”knark eller krasch” på en klassfest eller dylikt, med fokus på just hur kända artister avlidit; genom drog- eller motorfordonsrelaterade olyckor? Idén var i sin tur inspirerad av en scen ur Alan Parkers ljuvliga soul- och vårardrama ”The Commitments” från 1991. Klarar ni förresten frågan om i vilken kategori Elvis Presley hör hemma? Facit finns längst ner, efter texten…

Apropå filmer och rockmyter: har ni inte sett fejkdokumentären ”Spinal Tap” från 1984 ska ni givetvis göra det snarast. Om inte annat, så för filmens löpande gag kring rocktrummisars omvittnade (men möjligen överskattade) förmåga att avlida under oklara omständigheter. Recension finns på russin.nu.

Relaterad artikel: ”Do musicians die young? The truth about the 27 club” av Michael Hann /The Guardian, 2 april 2015

Facit: Kuggfråga. Det är ju fortfarande inte 100 procent klarlagt att Elvis verkligen är död. Han kan ju vistas på någon annan planet i exil, exempelvis.